Om Basenjin

Basenjin är en högbent och elegant urhund, och en av världens absolut äldsta raser - den kan faktiskt vara så mycket som 12 000 år gammal. Dagens basenji är i första hand en sällskapshund, men de inre delarna av Afrika används rasen än idag som jakthund. Basenjins främsta särdrag är dess oförmåga att skälla. (Från rasklubbens hemsida)

En Basenji är en urhund och passar därför bäst ihop med människor som känner till och ser dess särdrag som en tillgång. En basenji är en intelligent hund med egna associationer och egna sätt att lösa de situationer som uppstår.

Att vara "gammal van" hundägare med den åsikten att hunden villkorslöst SKA göra som man säger, och helst omedelbart, skapar både en olycklig basenji och en frustrerad ägare.

Den som däremot uppskattar ett självständigt tänkande och agerande hos sin hund, och har en förmåga att läsa sin hund och ser den som en "medlevare" passar utmärkt som basenjiägare. Då spelar det ingen roll om man har haft hund förut eller ej. Man ska aldrig glömma att man aldrig äger en basenji, det är basenjin som äger dig!

Man måste ha förståelse för de rastypiska egenskaperna. Basenjin är en utpräglat stolt, livlig, lekfull och intelligent hund som kan vara reserverad mot främlingar. Det bor en liten clown i varje basenji, som kan vara väldigt irriterande för matte eller husse som kanske inte uppskattar sin hunds ibland lite underliga åsikter om vad som är roligt eller inte.

ALLMÄNT OM RASEN

Basenjin skall vara lätt byggd med fin benstomme och aristokratiskt utseende. Den skall vara högbent i förhållande till kroppslängden. Basenjin skall alltid visa god resning, vara alert med ett intelligent uttryck. Huvudet, med dess rynkor och uppstående öron, skall var stolt buret av en väl välvd hals. Helhetsbilden skall vara en välbalanserad hund med gasellik elegans.
 Rasen anses närmast härstamma från en schensihundtyp från Kwangodistriktet i före detta Belgiska Kongo Det var även från det distriktet som västerlänningar omkring år 1895 rapporterade om små hundar som inte kunde skälla.Man har funnit mycket homogena grupper av dessa hundar hos isolerade stammar av pygméfolk i före detta Belgiska Kongo men även i södra Sudan. De används både som jakthund, stugvärmare, renhållningshjon och sällskap till barnen. Stammar i Sudan lär värdesätta sina hundar högt och skänker dem som speciella vänskapsgåvor eller som del av hemgift. Som jakthund visar de stort mod, snabbhet och uthållighet. I Norden används basenjin som jakthund med stor framgång i framförallt Norge. Det finns även basenjis i Sverige som har testat på jakthundslivet utan att behöva skämmas för sig.

BASENJINS EGENSKAPER OCH MENTALITET

En basenji är att betrakta som en livlig och lekfull ras som gärna kelar och ligger nära sin ägare. Den är intelligent, självständig men ändå tillgiven och alert. Mot främlingar kan den uppträda reserverat. Basenjin har ett medfött mycket stort viltintresse. Detta kombinerad med den skopa
självständighet som varje basenji besitter ger en hund som gärna sticker iväg på utflyter långt ifrån sin förare. Man skall träna mycket inkallning redan i unga år och alltid se till att man är på behörigt avstånd från biltrafik och andra faror innan man släpper sin hund. Fast men vänligt ledarskap Den basenjiägare som förstått innebörden av konsekvens och fast men vänligt ledarskap kommer att lyckas mycket bra med sin hund. Kroppsspråk och röstläge är de två viktigaste ingredienserna vid fostran. Ett handgripligt tillvägagångssätt är alltid förkastligt. Hård uppfostran fungerar mycket dåligt på en basenji, risken är stor att den svarar emot och då har man som ägare alltid förlorat.
Basenjin har en väldigt stark flockkänsla och älskar närhet. För den sakens skull så är den inte en knähund. Visst kan den sitta i knä, när den själv vill, men om man vill ha en knähund bör man nog tänka om. På natten vill de allra flesta basenjis sova i sängen, även detta har med deras starka flockkänsla att göra. Gentemot främlingar kan basenjin vara reserverad. Om den får hälsa i sin egen takt brukar detta dock snabbt gå över. Man bör dock inte tvinga sig på en basenji, den har mycket av de ”vilda” instinkterna i sig och kan tycka att det är obehagligt. Basenjin är som sagt en mycket gammal hundras och inte så domesticerad som de flesta andra hundraser. Detta gör att man kan behöva tänka sig för i vissa situationer. Små barn bör exempelvis inte leka vilda jaktlekar med basenjis, det kan locka fram jaktinstinkten. Basenjin går bra ihop med andra hundar av samma kön. Viss hanhundsaggressivitet finns i rasen men då bara mot hundar den ej känner.

VARDAGSLIV MED EN BASENJI

Motion
Ungefär två timmars motion per dag kräver en basenji för att må riktigt bra. Man måste vara noga med att komma ihåg rasens jaktinstinkter. Finns det mycket vilt i närheten är det säkrast att rasta på inhägnade områden. Aktivering Basenjin behöver aktiveras regelbundet för att må bra. Vilken typ av aktivering man väljer spelar inte så stor roll, men lydnadsträning, agility, problemlösning eller liknande kan rekommenderas. Rasen är dock, med sin jaktlust och självständighet, inte lämplig för den som vill satsa på en lydnadskarriär. Ensam hemma En basenji som tränats att vara ensam hemma sedan den varit liten har inga problem med att lämnas ensamma några timmar per dag.

VÅRD OCH SKÖTSEL

Pälsvård En basenji har en mycket kort lättskött päls. Man sköter den med lätthet själv och det tar nästan ingen tid alls in anspråk.

Utfodring Utfodringskostnaden per månad varierar beroende på foder man väljer men det brukar hålla sig någonstans mellan 100-150 kronor. Basenjin är mycket matglad och äter det mesta, frukt, grönsaker, ja allt går ner! Tyvärr så har den även en tendens att lätt bli fet varför man måste passa sig så att den inte får för mycket att äta. En tjock basenji är inte någon lycklig basenji. Den har ej några problem med känslighet mot vissa livsmedel, utom förstås enstaka individer men så är det ju i alla raser.

Livslängd En basenji blir normalt mellan 13 och15 år gammal.
Basenjin är världens enda hundras som inte kan skälla, men den är ändå inte stum. Den har sitt eget speciella sätt att uttrycka sig på, ett mellanting av ett skrockande, morrning och en joddling. Basenjins struphuvud och stämband är annorlunda konstruerat än hos andra hundar. Stämbandens vibrationer är inte tillräckligt starka för att framkalla skall men däremot ett joddlande, gurglande läte som ibland av misstag kan uppfattas som en morrning. Joddlingen används i första hand som en glad hälsning men kan även användas i andra situationer när basenjin är glad, t ex när den väntar på sin mat, under lek mm. Det är dock väldigt olika hur mycket basenjis joddlar, vissa är väldigt pratsamma, andra joddlar knappt alls.
Anmärkningsvärt för rasen är dessutom dess renlighet i alla avseenden. Den hatar att bli smutsig och blöt och tvättar sig noggrant tills den är ren igen. Ett lite kattlikt beteende är att den tvättar ansiktet med framtassarna som först blöts med tungan. Som basenjiägare upptäcker man snabbt att en basenji är en förträfflig kamrat efter att man har duschat eller badat. Den basenji har nog inte blivit född än som inte gör sitt yttersta för att slicka den nybadade torr och fin. Den verkar se det som ett hedersuppdrag att alla i familjen är torra och rena. Om man har flera basenjis i huset brukar dom slicka varandra helt torra efter t.ex. en promenad i vått väder eller ett bad.
Idag används basenji framför allt som sällskap och utställningshund. Lure-coursing är dock på väg att bli en populär aktivitet. Ett par basenjis har lyckats komma upp sig i lydnadsklasserna, vilket får ses som en bedrift med tanke på att basenjin är en så självständig och speciell ras som den är. Ungefär tio procent av basenjiägarna är aktiva med sina hundar på något sätt

Moa visar hur ett hinder ska tas.
Basenjin är en urhund med många av de vilda instinkterna kvar och måste därför socialtränas med omsorg. Trots detta kan basenjin trivas utmärkt i en livlig barnfamilj. Om barnen lär sig att respektera hundens sovplats och att låta hunden vara i fred när den vill vara det så finns alla förutsättningar för att det skall gå bra.
Socialträning är A och O när det gäller basenji. Det kan vara till mycket stor hjälp om man stegvis försöker att vänja den med olika miljöer och nya människor. Basenjin har också en mycket utpräglad jaktinstinkt, som kräver att man redan från början talar om för hunden att jakt inte är tillåten. Låt basenjin få utlopp för sin inneboende energi genom annan slags aktivering, till exempel lure-coursing. Har man aldrig haft hund förut så ska man se till att välja en uppfödare som kan ge råd och stöttning om det skulle uppstå problem. Under de förutsättningarna finns det ingen orsak att avråda en oerfaren hundägare från att köpa en basenji. Basenji är inte någon stor ras i Sverige och kommar troligtvis aldrig bli det heller eftersom det är en så speciell ras. Antingen älskar man rasen eller så gillar man inte alls den. Det finns inget mellanting. Därför är det väldigt viktigt för förstagångsägaren att verkligen ge sig tid att plugga in så mycket om rasen som möjligt och även träffa flera basenjis i verkliheten innan bestämmer sig för att leva ihop med en basenji i många år framöver. Se även till att resten av familjen är lika informerad om vad för typ av ras basenjin ärmed sina alla speciella egenheter innan ni slutligen bestämmer er för rasen
HISTORIK OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Många hävdar att basenjin hör till de äldsta kända hundtyperna. Hundar med närmast identiskt utseende till dagens basenji finns i grottmålningar i Tessili-N-Ajer i Algeriet och målningarna anses vara cirka 12 000 år gamla.

Loffe med förfader

 

Stort tack till Kennel Yulara för vissa av bilderna samt Svenska Basenjisällskapet för delar av texten till denna sida.

Senast uppdaterad: 2005-04-15